Humanisternas blogg gudfinnsnoginte.se har fått en motblogg i gudfinnsnog.nu Bloggen har startats av pingstpastorn Roger Arnfjell. Egentligen ville han ha domännamnet gudfinnsnog.se, men se, det var redan registrerat av Humanisterna.
Kanske klokt av Humanisterna att ha en fallskärm om utifall att Gud verkligen finns...
Har två funderingar:
- Undrar vilken blogg som mest stryker under att Gud finns. För mig blev Humanisternas blogg i det fallet minst lika tydlig som Rogers nya blogg.
- Jag måste erkänna att jag inte begriper mig på Rogers övriga inlägg på bloggen. Han skriver att "på den här bloggen finns intressanta inlägg som indikerar Guds existens och hans förmåga att hjälpa." Inte blir jag mer övertygad om att Gud existerar efter att ha läst hans inlägg, men jag kanske har svårt att fatta poängen...
Läser i Dagen att Christer Sturmark, Humanisterna och Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund sitter i svt´s soffa på fredag morgon. Det kan nog vara värt att lyssna på det samtalet!
Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Christer Sturmark, Humanisterna, religion, samhälle,
Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett religion. Visa alla inlägg
torsdag 11 juni 2009
onsdag 10 juni 2009
Vetekornets lag
Läste för några dagar sedan ett "Tack och farväl" på Peter Englunds blogg. Jag har haft den på min blogglista, har ofta läst den och tycjer det är lite sorgligt att den nu ska läggas på is eller begravas efter 428 inlägg och över 6 000 kommentarer.
Men det är väl så som Vetekornets lag fungerar, något måste dö för att något nytt ska kunna födas. Idag skriver Peter Englund att han har vaga planer på att starta en akademiblogg.
Det vore en nåd att stilla bedja om!
Tänker också på våra tre samfund Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, som har sagt ja till avsikten att bilda en ny kyrka. Det är minsann inte lika enkelt att lägga ner ett samfund som att lägga ner en blogg. Frågan är hur mycket som måste dö i våra tre samfund för att något nytt ska kunna födas?
Min gode vän och bloggkollega Tänk själv har formulerat en brännande och viktig fråga:
"Hur kan vi tala om en ny kyrka som samlar eldsjälar och värmer ljumma?" En kyrka som både vägleder i tro, kokar över av spännande samtal som går på djupet och berör vår tid."
Det vore också en nåd att stilla bedja att veta hur mycket som måste dö i våra kyrkor för att den nya kyrkan ska kunna födas.
Läs även andra bloggares åsikter om Peter Englund, bloggosfären, blogga, ekumenik, samfund, religion, samhälle
Men det är väl så som Vetekornets lag fungerar, något måste dö för att något nytt ska kunna födas. Idag skriver Peter Englund att han har vaga planer på att starta en akademiblogg.
Det vore en nåd att stilla bedja om!
Tänker också på våra tre samfund Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, som har sagt ja till avsikten att bilda en ny kyrka. Det är minsann inte lika enkelt att lägga ner ett samfund som att lägga ner en blogg. Frågan är hur mycket som måste dö i våra tre samfund för att något nytt ska kunna födas?
Min gode vän och bloggkollega Tänk själv har formulerat en brännande och viktig fråga:
"Hur kan vi tala om en ny kyrka som samlar eldsjälar och värmer ljumma?" En kyrka som både vägleder i tro, kokar över av spännande samtal som går på djupet och berör vår tid."
Det vore också en nåd att stilla bedja att veta hur mycket som måste dö i våra kyrkor för att den nya kyrkan ska kunna födas.
Läs även andra bloggares åsikter om Peter Englund, bloggosfären, blogga, ekumenik, samfund, religion, samhälle
måndag 8 juni 2009
Gud finns nog inte - enligt Humanisterna
Humanisterna vill skapa debatt om tro och livsåskådning genom sin kampanj "Gud finns nog inte". Läs mer i Dagen och Kyrkans Tidning.
I kampanjen finns ett test med 15 frågor som man kan svara på och den vägen få reda på hur "religiös" man är. Testet finns här.
Jag roade mig att svara på frågorna och fick veta att jag "tillhör den mindre del av befolkningen i Sverige som är mycket religiös."
Tack för det, jag borde väl tolka det som ett gott "betyg"!
Men det finns en liten oroande magkänsla, att jag därmed tillhör en liten fanatisk och marginaliserad grupp i Sverige med mycket extrema åsikter om tro och moral.
Har min självkännedom spelat mig ett allvarligt spratt?
Jag som trodde att jag var en alldeles normal människa med en kristen tro...
Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Humanisterna, livsåskådning, religion, samhälle,
I kampanjen finns ett test med 15 frågor som man kan svara på och den vägen få reda på hur "religiös" man är. Testet finns här.
Jag roade mig att svara på frågorna och fick veta att jag "tillhör den mindre del av befolkningen i Sverige som är mycket religiös."
Tack för det, jag borde väl tolka det som ett gott "betyg"!
Men det finns en liten oroande magkänsla, att jag därmed tillhör en liten fanatisk och marginaliserad grupp i Sverige med mycket extrema åsikter om tro och moral.
Har min självkännedom spelat mig ett allvarligt spratt?
Jag som trodde att jag var en alldeles normal människa med en kristen tro...
Läs även andra bloggares åsikter om Gud, Humanisterna, livsåskådning, religion, samhälle,
Etiketter:
Gud,
Humanisterna,
livsåskådning,
religion,
samhälle
söndag 7 juni 2009
Spännande val
Visst, EU-valet är ett spännande val. Jag ska snart lämna bloggen och följa valvakan i svt.
Men det finns andra spännande val också. Ser i Dagen att equmenia har valt ny generalsekreterare efter Göran Bondesson.
equmenia är en gemensam organisation för riksorganisationerna MKU, SBUF och SMU. Nu har man valt en pingstpastor som ny generalsekreterare, Patric Forsling. Han är pappaledig pingstpastor i Södertälje pingstförsamling, men också ordinerad pastor i Svenska Missionskyrkan.
Ett spännande val, som förhoppningsvis kan bredda och fördjupa den ungdomliga ekumeniken. Nu väntar jag bara på ett brobygge till Svenska Kyrkans Unga också!
Läs även andra bloggares åsikter om ekumenik, svenska kyrkan, ungdom, equmenia, pingströrelsen, kyrka, samhälle, religion
Men det finns andra spännande val också. Ser i Dagen att equmenia har valt ny generalsekreterare efter Göran Bondesson.
equmenia är en gemensam organisation för riksorganisationerna MKU, SBUF och SMU. Nu har man valt en pingstpastor som ny generalsekreterare, Patric Forsling. Han är pappaledig pingstpastor i Södertälje pingstförsamling, men också ordinerad pastor i Svenska Missionskyrkan.
Ett spännande val, som förhoppningsvis kan bredda och fördjupa den ungdomliga ekumeniken. Nu väntar jag bara på ett brobygge till Svenska Kyrkans Unga också!
Läs även andra bloggares åsikter om ekumenik, svenska kyrkan, ungdom, equmenia, pingströrelsen, kyrka, samhälle, religion
tisdag 2 juni 2009
Hur tänker Centern?
Kollade en av Centerns reklamfilmer där man kopplar ihop fredsarbetet i Mellanöstern med EU-valet. I sak helt riktigt. EU kan spela en stor roll i försöken att skapa fred i Mellanöstern.
Men vad jag inte riktigt får ihop är bakgrunden i filmen. Där växer det fram en bild som väl ska symbolisera judendomen och islam. Men jag undrar hur Centern tänker - kristendomen har väl också sin vagga i Mellanöstern i så fall?
Om det nu är så att Centern menar att EU ska bejaka mångfald och religionsfrihet, så borde väl det också synas i Centerns reklamfilm och på valaffischerna?
Och om tanken är att synagogan och moskén ska symbolisera öppenhet för olika religioner, så tycker jag nog att Centerns utbud är en smula smalt...
(Tack till Erik som tipsade!)
Läs även andra bloggares åsikter om Centern, EU-valet, religionsfrihet, religion, samhälle
Men vad jag inte riktigt får ihop är bakgrunden i filmen. Där växer det fram en bild som väl ska symbolisera judendomen och islam. Men jag undrar hur Centern tänker - kristendomen har väl också sin vagga i Mellanöstern i så fall?
Om det nu är så att Centern menar att EU ska bejaka mångfald och religionsfrihet, så borde väl det också synas i Centerns reklamfilm och på valaffischerna?
Och om tanken är att synagogan och moskén ska symbolisera öppenhet för olika religioner, så tycker jag nog att Centerns utbud är en smula smalt...
(Tack till Erik som tipsade!)
Läs även andra bloggares åsikter om Centern, EU-valet, religionsfrihet, religion, samhälle
måndag 1 juni 2009
Gör ingenting!
Det bästa är att inte göra något särskilt, dvs gör ingenting! Det är slutsatsen av Erik Amnås utredning om "Staten och imamerna - Religion, integration,autonomi."
Erik Amnås uppdrag var att utreda om staten bör starta en imamutbildning för att motverka radikaliseringen av Islam. Hela utredningen finns här. Och Kyrkans Tidnings kommentar här.

Läs även andra bloggares åsikter om Islam, imamutbildning, Erik Amnå, religion, samhälle,
integration
Erik Amnås uppdrag var att utreda om staten bör starta en imamutbildning för att motverka radikaliseringen av Islam. Hela utredningen finns här. Och Kyrkans Tidnings kommentar här.
Jag tycker att Erik Amnås slutsats är riktig. Varför ska staten gå in och bekosta ledarutbildning för en religiös organisation? Finns ingen anledning! Och varför ska just imamer pekas ut? Är dom speciellt viktiga för samhället eller är dom speciellt problematiska?
Nej, trossamfund och religiösa organisationer får nog klara av sin ledarutbildning inom ramen för det allmänna bidrag som staten kan ge, tycker jag. Muslimerna får väl bygga upp sina egna läroanstalter som t ex Baptistsamfundet,Missionskyrkan och Metodistkyrkan har gjort med Teologiska Högskolan Stockholm.
Men det finns en annan aspekt som Sändaren tar upp:
Baptistägda Sjöviks folkhögskola har legat i framkant för att få anordna kurser för att hjälpa imamer in i det svenska samhället genom att exempelvis anordna svenskundervisning och kurser i hur det svenska samhället fungerar.
Jag tror det är viktigt att inte minst folkhögskolor och studieförbund, får möjlighet att genom utbildningar och kurser underlätta vägen in i det svenska samhället för invandrare. Där ska resurser statsas!
Apropå Erik Amnås slutsats att göra ingenting - här kommer en sanslöst dålig P4-övergång. Idag har jag inte gjort ingenting men istället gjort någonting. Vi har nämligen startat bygget av ett avskiljande högt staket mot vägen. Under sommaren är vägen mycket hårt trafikerad av badsugna, och vi är helt enkelt tvungna att avskilja oss något från allmänhetens insyn. Hustrun har servat två käcka gossar Bengt och Fredrik från Smarholmens Bygg med svalkande vatten och undertecknad har varit en något fumlig hantlangare.
Så här långt kom vi idag:
integration
lördag 30 maj 2009
Gemensam högskola
Metodistkyrkan är sedan något år tillbaka huvudman för Teologiska Högskolan Stockholm, THS tillsammans med Sv Baptistsamfundet och Sv Missionskyrkan.
Sedan 1924 har Metodistkyrkans pastorsutbildning varit förlagd till Överås, Göteborg och bedrivits på nordisk nivå. Men för att bedriva akademisk utbildning får "den kritiska massan" på institutionen inte vara alltför liten. Det måste finnas både bredd och djup i den akademiska utbildningen, detta blev i längden svårt att upprätthålla på Överås.
Att överföra pastorutbildningen till Teologiska Högskolan Stockholm blev en smidig och kreativ process och nu har Metodistkyrkan tillgång till en bred och kvalitativ hög akademisk teologisk utbildning. Dessutom ett spännande akademisk utbildning i Mänskliga rättigheter.
THS har i dagarna också inbjudit Stockholms stift/Sv Kyrkan till samtal kring ett huvudmannaskap i THS, vilket känns som ett naturligt steg med tanke på att många blivande präster i Sv Kyrkan går sin utbildning på THS.
Läser i Dagen att Sv Alliansmissionen, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan har på sina årskonferenser diskuterat planer på en gemensam högskola. Jag tror det är rätt väg!
Min erfarenhet från arbetet med THS är att det fordras ordentlig volym och kapacitet för en teologisk utbildning som svarar mot samhällets och samfundens behov. Även om Metodistkyrkan hade en mycket bra utbildning på Överås, så har vi idag en ännu bättre bas för kyrkans utbildningsbehov, med möjligheter till både akademiska examina och avancerad forskning.
Läs även andra bloggares åsikter om religion, akademisk utbildning, samhälle, samfund, högskola, forskning, teologi
Sedan 1924 har Metodistkyrkans pastorsutbildning varit förlagd till Överås, Göteborg och bedrivits på nordisk nivå. Men för att bedriva akademisk utbildning får "den kritiska massan" på institutionen inte vara alltför liten. Det måste finnas både bredd och djup i den akademiska utbildningen, detta blev i längden svårt att upprätthålla på Överås.
Att överföra pastorutbildningen till Teologiska Högskolan Stockholm blev en smidig och kreativ process och nu har Metodistkyrkan tillgång till en bred och kvalitativ hög akademisk teologisk utbildning. Dessutom ett spännande akademisk utbildning i Mänskliga rättigheter.
THS har i dagarna också inbjudit Stockholms stift/Sv Kyrkan till samtal kring ett huvudmannaskap i THS, vilket känns som ett naturligt steg med tanke på att många blivande präster i Sv Kyrkan går sin utbildning på THS.
Läser i Dagen att Sv Alliansmissionen, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan har på sina årskonferenser diskuterat planer på en gemensam högskola. Jag tror det är rätt väg!
Min erfarenhet från arbetet med THS är att det fordras ordentlig volym och kapacitet för en teologisk utbildning som svarar mot samhällets och samfundens behov. Även om Metodistkyrkan hade en mycket bra utbildning på Överås, så har vi idag en ännu bättre bas för kyrkans utbildningsbehov, med möjligheter till både akademiska examina och avancerad forskning.
Läs även andra bloggares åsikter om religion, akademisk utbildning, samhälle, samfund, högskola, forskning, teologi
tisdag 26 maj 2009
Allt ska bort!
"Allt ska bort som skymmer Jesus!" En bra ansats på equmenias riksmöte i Jönköping i helgen.
Dagen tar i sin ledare upp samma ämne med anledning av de tre samfundens ja till avsiktsförklaringen, och säger:
"Varför inte låta ungdomarna i Equmenia leda tåget in i morgondagen? Deras fältrop "Allt som skymmer Jesus ska rensas undan" på helgens Riksstämma duger gott som fältrop åt hela gemenskapen. Och det finns andra sätt att låta äldres klokskap få genomslag än att låta dem sitta på alla berednings- och beslutspositioner. Skapa utrymme för mentorskap, rådgivning och förmaning så att yngre kan leda med äldres aktiva stöd."
Det tål att tänka på inför det gemensamma presidiemötet den 3 juni då det fortsatta arbetet ska planeras.
Dagens ledare avslutas med orden:
"Låt oss därför unna dessa nya samfundsbyggare en stor skopa skapande lekfull yra medan de bygger sina modeller i Skaparens legolåda."
Gärna "lekfull yra" med gudomlig inspiration och kreativitet!
Läs även andra bloggares åsikter om ekumenik, samhälle, ny kyrka, religion, ungdomar
Dagen tar i sin ledare upp samma ämne med anledning av de tre samfundens ja till avsiktsförklaringen, och säger:
"Varför inte låta ungdomarna i Equmenia leda tåget in i morgondagen? Deras fältrop "Allt som skymmer Jesus ska rensas undan" på helgens Riksstämma duger gott som fältrop åt hela gemenskapen. Och det finns andra sätt att låta äldres klokskap få genomslag än att låta dem sitta på alla berednings- och beslutspositioner. Skapa utrymme för mentorskap, rådgivning och förmaning så att yngre kan leda med äldres aktiva stöd."
Det tål att tänka på inför det gemensamma presidiemötet den 3 juni då det fortsatta arbetet ska planeras.
Dagens ledare avslutas med orden:
"Låt oss därför unna dessa nya samfundsbyggare en stor skopa skapande lekfull yra medan de bygger sina modeller i Skaparens legolåda."
Gärna "lekfull yra" med gudomlig inspiration och kreativitet!
Läs även andra bloggares åsikter om ekumenik, samhälle, ny kyrka, religion, ungdomar
torsdag 7 maj 2009
Hon är vacker - den vita Damen!
Jag blir lika förälskad i henne varje gång jag ser henne!
Helsjöns folkhögskola, i samarbete med OAS-rörelsen, har sedan några år tillbaka sin Bibelskola förlagd till Överås.
Intresserad? Läs andra bloggar om Dickson, samhälle, religion, folkbildning
Idag har jag besökt henne igen! Vi träffas ganska ofta nu för tiden. Hon är så vacker, den vita Damen, där hon ligger som ett vitt smycke mot det mörka Överåsberget i Göteborg.
Det slottsliknande huset Överås byggdes i mitten av 1800-talet av den skotske affärsmannen James Dickson. Under hela 1900-talet varit hemvisten för Metodistkyrkans nordiska pastorsutbildning. Idag är det en ekumenisk mötesplats för utbildning, bildning och kultur.
Inom husets väggar har flera organisationer funnit ett nytt hem. Studieförbundet Bilda Väst, Metodistkyrkans expedition, OAS-rörelsen, fyra kristna folkhögskolor, för att nämna några.
På Överås arrangeras regelbundet föreläsningar,seminarier och utbildningar av olika slag i samarbete med St Lukas Göteborg, Studieförbundet Bilda och fyra samverkande folkhögskolor Heljsöns folkhögskola, Hjälmareds folkhögskola, St:a Elisabets folkhögskola och Ljungskile folkhögskola.
Hon har inte bara ett grant yttre utseende - hon är lika grann inuti också! Idag tog jag några bilder för en ny folder om Överås.
Bilden visar trapphallen med den unika självbärande trappan (den gjordes före betongens tid). Trappan leder upp till den Stora Salongen och den mindre åttakantiga Lilla Salongen.
På torsdag den 14 maj kl 19 00 har musiklinjen på Helsjöns folkhögskola en vårkonsert på Överås. Det blir stråk, flöjt, sång, gitarr i en härlig vårblandning.
Alldeles gratis!
Intresserad? Läs andra bloggar om Dickson, samhälle, religion, folkbildning
tisdag 5 maj 2009
Politik för livsåskådning?
En samordnad politik för religion och livsåskådning? Är det möjligt? Och är det överhuvudtaget önskvärt?
Ja, åtminstone i Norge där företrädare för trossamfund och humanistiska oranisationer vill att regeringen ska utreda den möjligheten.
Här kan du läsa artikeln i Kyrkans Tidning.
Det finns en intressant passus i brevet till regeringen:
"Vi ønsker at religion og livssyn i hovedsak skal spille en viktig rolle for å bygge fellesskap og oppslutning om viktige og grunnleggende verdier i vårt samfunn."
Det kanske inte behövs en statlig utredning kring den frågeställningen, men det vore onekligen intressant att på något sätt få en dialog kring den frågan också i Sverige, tycker jag!
Men var finns forum för en sådan dialog?
Och var finns mötesplatsen mellan kyrka och politik?
Läs även andra bloggares åsikter om religion, politik, livsåskådning, debatt,
Ja, åtminstone i Norge där företrädare för trossamfund och humanistiska oranisationer vill att regeringen ska utreda den möjligheten.
Här kan du läsa artikeln i Kyrkans Tidning.
Det finns en intressant passus i brevet till regeringen:
"Vi ønsker at religion og livssyn i hovedsak skal spille en viktig rolle for å bygge fellesskap og oppslutning om viktige og grunnleggende verdier i vårt samfunn."
Det kanske inte behövs en statlig utredning kring den frågeställningen, men det vore onekligen intressant att på något sätt få en dialog kring den frågan också i Sverige, tycker jag!
Men var finns forum för en sådan dialog?
Och var finns mötesplatsen mellan kyrka och politik?
Läs även andra bloggares åsikter om religion, politik, livsåskådning, debatt,
onsdag 22 april 2009
Vem skriver manus till våra liv?
Vilken spännande rubrik i dagens GP! (hittar tyvärr ingen länk till artikeln)
Det är teologen Ola Sigurdson tillsammans med statsvetaren Marie Demker och litteraturvetaren Yvonne Leffler som ska forska kring hur olika föreställningar om hälsa och livskvalitet skapas.
Utgångspunkten är bristen på känsla av sammanhang och meningsgivande berättelser i dagens samhälle.
- Vi har sekulariserat hälsan i vårt samhälle, menar Sigurdson, människors välbefinnande handlar inte bara om hur vi undviker sjukdom och död, vi måste också ha en sammanhängande livsberättelse där detta ingår.
Hur ska man då få ett hälsosammare och mera meningsfullt liv?
- Det första steget är kanske att börja se på oss själva som gemenskapsvarelser där relationerna bygger på ansvaret för och beroendet av varandra, istället för relationer som bygger på konsumism och konkurrens, menar Sigurdson.
Detta knyter väl an till den samtidsanalys som det ekumeniska dokumentet Vägen vidare också gör. Där ställer man bland annat frågor om:
- Hur tränas vi i att släppa taget om oss själva och dela med oss av vårt eget till andra?
- Hur skapar vi teologi och miljöer för helande,upprättelse och befrielse för hela människan?
- Vart tar frågorna om gemenskap och sammanhang vägen?
- Var finns den plats där jag både kan vara mig själv och bli accepterad utan förbehåll samtidigt som jag blir behandlad som en myndig och vuxen människa?
Både forskningsprojektet och det ekumeniska projektet kommer jag att följa med största intresse för att om möjligt få svar på frågan vem som skriver mitt livs manus...
Läs även andra bloggares åsikter om religion, politik, sociologi, film, forskning,
Det är teologen Ola Sigurdson tillsammans med statsvetaren Marie Demker och litteraturvetaren Yvonne Leffler som ska forska kring hur olika föreställningar om hälsa och livskvalitet skapas.
Utgångspunkten är bristen på känsla av sammanhang och meningsgivande berättelser i dagens samhälle.
- Vi har sekulariserat hälsan i vårt samhälle, menar Sigurdson, människors välbefinnande handlar inte bara om hur vi undviker sjukdom och död, vi måste också ha en sammanhängande livsberättelse där detta ingår.
Hur ska man då få ett hälsosammare och mera meningsfullt liv?
- Det första steget är kanske att börja se på oss själva som gemenskapsvarelser där relationerna bygger på ansvaret för och beroendet av varandra, istället för relationer som bygger på konsumism och konkurrens, menar Sigurdson.
Detta knyter väl an till den samtidsanalys som det ekumeniska dokumentet Vägen vidare också gör. Där ställer man bland annat frågor om:
- Hur tränas vi i att släppa taget om oss själva och dela med oss av vårt eget till andra?
- Hur skapar vi teologi och miljöer för helande,upprättelse och befrielse för hela människan?
- Vart tar frågorna om gemenskap och sammanhang vägen?
- Var finns den plats där jag både kan vara mig själv och bli accepterad utan förbehåll samtidigt som jag blir behandlad som en myndig och vuxen människa?
Både forskningsprojektet och det ekumeniska projektet kommer jag att följa med största intresse för att om möjligt få svar på frågan vem som skriver mitt livs manus...
Läs även andra bloggares åsikter om religion, politik, sociologi, film, forskning,
tisdag 21 april 2009
Kommunikation - vår viktigaste förmåga
Läser med intresse bloggkollegan Tänk själv där han recenserar sin egen predikans från i söndags. Onekligen ett intressant grepp!
Kommunikationen, som han tar upp, är en förutsättning för att nå fram med sitt budskap, antingen det är en predikan eller något annat. Men det fordras också en förmåga hos både sändaren och mottagaren att kommunikationen landar inom gemensamma referensramar.
Ett av problemen med kommunikation är att det en person säger (och menar) kan uppfattas på ett helt annat sätt av mottagaren, pga att personerna har olika referensramar:
A tänker något och formulerar detta
A säger detta
B tar emot vad som sägs
B tänker på något som har mer att göra med hans referensram än med vad som faktiskt sades
B säger detta
A hör det som han vill höra, inte det som B säger
Resultatet blir en ganska misslyckad kommunikation!
Igår ledde jag en samtalskväll på Överås, Göteborg om den ekumeniska processen mellan Baptistsamfundet,Missionskyrkan och Metodistkyrkan. Efteråt funderade jag på om det blev en bra kommunikation eller inte mellan människor med olika åsikter och olika referensramar. Jo, jag tycker nog att kommunikationen i stort fungerade, det fanns en vilja att lyssna även om några tog tillfället till att proklamera mer än att lyhört lyssna till den andre.
Jag läser i Tänk Självs blogg att han kommer att kommentera innehållet i vad som sades igår. Det ska bli intressant att läsa. För min del vill jag bara markera vikten av en flödig kommunikation, ett sökande efter gemensamma refernsramar, generösa mötesplatser och högt i tak i den ekumeniska processen.
Ett nytt gemensamt kyrkosamfund måste kunna ha plats för olika trosuppfattningar!
Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, relationer, religion, ekumenik
Kommunikationen, som han tar upp, är en förutsättning för att nå fram med sitt budskap, antingen det är en predikan eller något annat. Men det fordras också en förmåga hos både sändaren och mottagaren att kommunikationen landar inom gemensamma referensramar.
Ett av problemen med kommunikation är att det en person säger (och menar) kan uppfattas på ett helt annat sätt av mottagaren, pga att personerna har olika referensramar:
A tänker något och formulerar detta
A säger detta
B tar emot vad som sägs
B tänker på något som har mer att göra med hans referensram än med vad som faktiskt sades
B säger detta
A hör det som han vill höra, inte det som B säger
Resultatet blir en ganska misslyckad kommunikation!
Igår ledde jag en samtalskväll på Överås, Göteborg om den ekumeniska processen mellan Baptistsamfundet,Missionskyrkan och Metodistkyrkan. Efteråt funderade jag på om det blev en bra kommunikation eller inte mellan människor med olika åsikter och olika referensramar. Jo, jag tycker nog att kommunikationen i stort fungerade, det fanns en vilja att lyssna även om några tog tillfället till att proklamera mer än att lyhört lyssna till den andre.
Jag läser i Tänk Självs blogg att han kommer att kommentera innehållet i vad som sades igår. Det ska bli intressant att läsa. För min del vill jag bara markera vikten av en flödig kommunikation, ett sökande efter gemensamma refernsramar, generösa mötesplatser och högt i tak i den ekumeniska processen.
Ett nytt gemensamt kyrkosamfund måste kunna ha plats för olika trosuppfattningar!
Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, relationer, religion, ekumenik
måndag 13 april 2009
"Utan tvivel är man inte riktigt klok!"
Ann Charlott Alstadt recenserar i Aftonbladet Jonas Gardells nya bok Om Jesus. Jag har ännu inte lyckats skaffa ett ex av boken, så hennes recension har jag inga synpunkter på.
Men hon har en intressant slutkläm på recensionen:
"Till skillnad från ateismens väl upptrampade breda väg är Gardells projekt också halsbrytande modigt – att bryta varje led i den kropp som heter kristendom och på köpet kanske förlora sin tro.
För den nya tron handlar om att tvivla. Och utan tvivel är man som bekant inte riktigt klok, enligt humanisten Tage Danielsson."
Inte visste jag att den nya tron handlar om att tvivla. För mig har tvivlet följt mig i alla dar, så länge jag har haft en medveten tro. Tvivlet har hjälpt mig att mejsla fram en, åtminstone något mera genomtänkt tro. Så jag tror Tage Danielsson hade alldeles rätt, tvivlet gör människan lite klokare. Och tvivlet är väl ytterst sett en förutsättning för tron - eller tänker jag fel...?
Intresserad? Läs andra bloggar om Jonas Gardell, tvivel, tro, religion
Men hon har en intressant slutkläm på recensionen:
"Till skillnad från ateismens väl upptrampade breda väg är Gardells projekt också halsbrytande modigt – att bryta varje led i den kropp som heter kristendom och på köpet kanske förlora sin tro.
För den nya tron handlar om att tvivla. Och utan tvivel är man som bekant inte riktigt klok, enligt humanisten Tage Danielsson."
Inte visste jag att den nya tron handlar om att tvivla. För mig har tvivlet följt mig i alla dar, så länge jag har haft en medveten tro. Tvivlet har hjälpt mig att mejsla fram en, åtminstone något mera genomtänkt tro. Så jag tror Tage Danielsson hade alldeles rätt, tvivlet gör människan lite klokare. Och tvivlet är väl ytterst sett en förutsättning för tron - eller tänker jag fel...?
Intresserad? Läs andra bloggar om Jonas Gardell, tvivel, tro, religion
Avkristning eller påkristning
Rubriken i SvD krönika fångar mig. Det är Göran Skytte som skriver:
"Det är sant att Sverige avkristnas. Men det är också sant att Sverige påkristnas. Det är sant att många kyrkor står tomma. Men det är också sant att andra kyrkor är överfulla. På en del platser bygger man nya och större kyrkor, för de gamla blev för små."
Göran Skytte skriver också att om han skulle vara ateist idag skulle han vara en smula orolig över att Jesus får så mycket utrymme idag. Och frågan är väl vilken plats Jesus har i vårt påskfirande 2009.
Intressant att fundera över begreppen påkristning och avkristning. Jag kan se tecken på bådadera i vårt samhälle, men vad blir egentligen slutresultatet? Blir det mera plus än minus - eller blir det tvärtom?
Frågan är omöjlig att besvara. Men nog tycker jag att det idag finns en stor öppenhet för andliga frågor och att det är lätt att komma in på frågor som rör existensiella områden. Jag vet inte om det är ett tecken på påkristning, men det är åtminstone ett tecken på att frågor som rör livet och vad som kommer efter detta liv är aktuella för många människor.
Avkristning eller påkristning - för mig är den kristna tron ytterst sett det sammanhållande kittet i vårt samhälle, den står för helhet i motsats till söndring, den står för solidaritet i motsats till individualism, den står för demokrati i motsats till att härska.
Dessutom ger den ett evighetsperspektiv!
Intresserad? Läs andra bloggar om religion, påsk, demokrati, solidaritet, samhälle
"Det är sant att Sverige avkristnas. Men det är också sant att Sverige påkristnas. Det är sant att många kyrkor står tomma. Men det är också sant att andra kyrkor är överfulla. På en del platser bygger man nya och större kyrkor, för de gamla blev för små."
Göran Skytte skriver också att om han skulle vara ateist idag skulle han vara en smula orolig över att Jesus får så mycket utrymme idag. Och frågan är väl vilken plats Jesus har i vårt påskfirande 2009.
Intressant att fundera över begreppen påkristning och avkristning. Jag kan se tecken på bådadera i vårt samhälle, men vad blir egentligen slutresultatet? Blir det mera plus än minus - eller blir det tvärtom?
Frågan är omöjlig att besvara. Men nog tycker jag att det idag finns en stor öppenhet för andliga frågor och att det är lätt att komma in på frågor som rör existensiella områden. Jag vet inte om det är ett tecken på påkristning, men det är åtminstone ett tecken på att frågor som rör livet och vad som kommer efter detta liv är aktuella för många människor.
Avkristning eller påkristning - för mig är den kristna tron ytterst sett det sammanhållande kittet i vårt samhälle, den står för helhet i motsats till söndring, den står för solidaritet i motsats till individualism, den står för demokrati i motsats till att härska.
Dessutom ger den ett evighetsperspektiv!
Intresserad? Läs andra bloggar om religion, påsk, demokrati, solidaritet, samhälle
Etiketter:
demokrati,
påsk,
religion,
samhälle,
solidaritet
fredag 10 april 2009
Do it yourself?
Mikael Mogren har ett tänkvärt blogginlägg på Seglora smedja där han frågar "Är det något speciellt med långfredagar?"
När jag läser det kommer jag ihåg från min ungdom att man kunde köpa hela Golgatadramat i ett set, tre kors ett lite större, en kulle med hål för korsen, Jesus i plast med färdiga hål i händer och fötter, spikar och törnekrona och två rövare, allt på en yta av ca en kvadratmeter!
"Do it yourself!", stod det på paketet.
Visst klarade jag av att sätta ihop mitt Golgata. Och visst är människor förvisso delaktiga i Golgatadramat men är ändå bara marionetter för något mycket större.
"Do it yourself" gäller inte för människan på långfredagen när Gud handlar. Vi får bara stå där -utan ord och utan att göra något själva - och bara ta emot av Guds kärlek.
Det tycker jag är det speciella med långfredagen!
Intresserad? Läs andra bloggar om Långfredag, kors, kärlek, påsk, religion
När jag läser det kommer jag ihåg från min ungdom att man kunde köpa hela Golgatadramat i ett set, tre kors ett lite större, en kulle med hål för korsen, Jesus i plast med färdiga hål i händer och fötter, spikar och törnekrona och två rövare, allt på en yta av ca en kvadratmeter!
"Do it yourself!", stod det på paketet.
Visst klarade jag av att sätta ihop mitt Golgata. Och visst är människor förvisso delaktiga i Golgatadramat men är ändå bara marionetter för något mycket större.
"Do it yourself" gäller inte för människan på långfredagen när Gud handlar. Vi får bara stå där -utan ord och utan att göra något själva - och bara ta emot av Guds kärlek.
Det tycker jag är det speciella med långfredagen!
Intresserad? Läs andra bloggar om Långfredag, kors, kärlek, påsk, religion
fredag 3 april 2009
Jesus och Jonas Gardell
Bara några minuter efter det att jag kom till Domkyrkan i Göteborg, så stängdes dörrarna - knökafullt 40 minuter innan det började!
Undrar om folk kom för att lära sig mer om Jesus eller om det var för att lyssna till Jonas Gardell? Förmodligen bådadera!
Jag har i tidigare blogginlägg bekänt att jag har omvärderat Jonas Gardell efter hans insats i Stjärnorna på slottet, därför var det intressantatt få lyssna till honom live.
Hans nya bok Om Jesus gjorde mig också nyfiken.
Vad säger då Gardell om Jesus, som inte redan är känt? Från mitt något begränsade teologiska perspektiv, så fanns inte mycket av nyhetens behag i hans föredrag/kåseri/promotion för boken.
Jag har därför lite svårt att förstå Ulf Ekmans kritik i Dagen. Om Jesus var analfabet eller tandlös är för mig inte det avgörande för min tro - däremot vad han sa och gjorde, det betyder mycket för mig. Framför allt att han är Guds Son med allt vad det innebär av frälsning och evighetsperspektiv.
Det som tog tag i mig var Gardells metafor om himlen som en plats där allt är upp och ner och där alla sitter huller om buller. Där finns förmodligen både baptister, metodister och andra samfundskristna likaväl som horor och rövare - Jesu ord "Idag ska du vara med mig i paradiset" är den gränslösa kärlekens ord.
- Varje gräns vi sätter för Guds kärlek är vår egen privata gräns, sa Gardell, livet är minsann ingen audition, där jag måste bevisa min egen förträfflighet inför Gud!
Intresserad? Läs andra bloggar om Jonas Gardell, Om Jesus, religion
Undrar om folk kom för att lära sig mer om Jesus eller om det var för att lyssna till Jonas Gardell? Förmodligen bådadera!
Jag har i tidigare blogginlägg bekänt att jag har omvärderat Jonas Gardell efter hans insats i Stjärnorna på slottet, därför var det intressantatt få lyssna till honom live.
Hans nya bok Om Jesus gjorde mig också nyfiken.
Vad säger då Gardell om Jesus, som inte redan är känt? Från mitt något begränsade teologiska perspektiv, så fanns inte mycket av nyhetens behag i hans föredrag/kåseri/promotion för boken.
Jag har därför lite svårt att förstå Ulf Ekmans kritik i Dagen. Om Jesus var analfabet eller tandlös är för mig inte det avgörande för min tro - däremot vad han sa och gjorde, det betyder mycket för mig. Framför allt att han är Guds Son med allt vad det innebär av frälsning och evighetsperspektiv.
Det som tog tag i mig var Gardells metafor om himlen som en plats där allt är upp och ner och där alla sitter huller om buller. Där finns förmodligen både baptister, metodister och andra samfundskristna likaväl som horor och rövare - Jesu ord "Idag ska du vara med mig i paradiset" är den gränslösa kärlekens ord.
- Varje gräns vi sätter för Guds kärlek är vår egen privata gräns, sa Gardell, livet är minsann ingen audition, där jag måste bevisa min egen förträfflighet inför Gud!
Intresserad? Läs andra bloggar om Jonas Gardell, Om Jesus, religion
måndag 16 februari 2009
"Är religion en viktig del av ditt dagliga liv?"
Läser i dagens GP om en Gallupundersökning i 143 länder där man under tre års tid har ställt frågan om religionens betydelse i vardagslivet.
Sverige är det land i världen där religionen spelar en obetydlig roll i vardagslivet, endast 17% svarade ja på frågan. Vi ligger därmed på en inte så hedrande andra plats, efter Estland. Överhuvudtaget är Norden ett "icke-religiöst område" enligt undersökningen.
En klar majoritet av de mest religiösa länderna, som toppas av Egypten, är muslimskt dominerade.
Det verkar enligt undersökningen som om ju rikare landet är desto mindre religiöst.
Det finns ett undantag bland de rika länderna och det är USA. 65% svarade ja på frågan.
Enligt undersökningen är Sverige ett mycket sekulariserat land. Men kan dra en sådan slutsats? För å andra sidan verkar behovet av andlighet vara stort. Jag har inga belägg för detta, men läser ganska ofta om människors andliga sökande och om andlighetens betydelse i vardagslivet.
Så frågan är var sanningen finns...?
PS! Läs gärna bloggen kyrkoherdens syn på saken, där Joachim Holmgren funderar kring dödsannonsernas utformning där semlor och grisar verkar ha ersatt korset.
Läs även andra bloggares åsikter om religion, sekularisering, Gallupundersökning
Sverige är det land i världen där religionen spelar en obetydlig roll i vardagslivet, endast 17% svarade ja på frågan. Vi ligger därmed på en inte så hedrande andra plats, efter Estland. Överhuvudtaget är Norden ett "icke-religiöst område" enligt undersökningen.
En klar majoritet av de mest religiösa länderna, som toppas av Egypten, är muslimskt dominerade.
Det verkar enligt undersökningen som om ju rikare landet är desto mindre religiöst.
Det finns ett undantag bland de rika länderna och det är USA. 65% svarade ja på frågan.
Enligt undersökningen är Sverige ett mycket sekulariserat land. Men kan dra en sådan slutsats? För å andra sidan verkar behovet av andlighet vara stort. Jag har inga belägg för detta, men läser ganska ofta om människors andliga sökande och om andlighetens betydelse i vardagslivet.
Så frågan är var sanningen finns...?
PS! Läs gärna bloggen kyrkoherdens syn på saken, där Joachim Holmgren funderar kring dödsannonsernas utformning där semlor och grisar verkar ha ersatt korset.
Läs även andra bloggares åsikter om religion, sekularisering, Gallupundersökning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)