Vi har begåvats med fyra underbara barnbarn, tre pojkar och en flicka. Alla killarna har provat Taekwondo, två av dom går regelbundet ett par gånger i veckan.
Idag fick morfar följa med och kolla läget. Jag vet inte så mycket om sporten mer än att den nu är en OS-gren och på frammarsch. Och visst var det häftigt att se läraren med svart bälte göra höga sparkar som skulle få balettdansörer gröna av avund
På svenska Taekwondoförbundets hemsida kan man läsa:
"Ordet TAEKWONDO är uppbyggt av tre ord. TAE, KWON och DO. TAE betyder fot. KWON betyder hand. DO är det fysiska sättet att utöva något med maximal mental styrka. Med andra ord. Det fysiska sättet att med maximal mental styrka använda foten och handen i kamp, självförsvar och till vardags. För oss kan det vara besvärligt att förstå den verkliga innebörden. För en Korean som fostrats i denna anda sedan barnsben är allting TAEKWONDO."
När jag satt och tittade på övningarna, så förvånades jag över hur allsidig träningen är. Man tränar koordination, vighet, styrka både mental och fysisk och inte minst diciplin. Man går inte in i en träningssal utan att buga och alla övningar börjar med en artig bugning.
Jag tror att taekwondo kan bidra till en ökad självtillit för mina barnbarn, dom lär känna sin kropp och övar upp sin mentala styrka - och det kan man komma långt med!
Läs även andra bloggares åsikter om taekwondo, kampsport, utveckling, barn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar