Folkbildningens nytta

Skrev igår några rader om vårt arbete med att forma en vision för ett folkbildningsarbete i storstad = Göteborg.

Läser idag om ett forskningsprojekt som Örebro Universitet ska genomföra och som handlar om folkbildningens nytta.
Det man ska undersöka är om folkbildningens verksamhet kan generera nytta för samhället och medborgarna.

Idag försöker man mäta folkbildningens kvalitet i studieförbund och folkhögskolor. Staten satsar ca 3,3 miljarder årligen på studieförbund och folkhögskolor. Det är självklart att staten då också vill veta att pengarna används rätt - därför vill man mäta kvaliteten i folkbildningsarbetet. Somliga menar att det måste gå, andra menar att det går inte att mäta det omätbara...

Men går det att mäta nyttan? Ja, det är den frågan som projektet ska försöka besvara.
Fyra delområden är skissade:
- Socialt kapital. Där ska man undersöka folkbildningens betydelse för människors tillit till varandra och om detta kan visa sig ha ekonomiska effekter för samhället.
- Teknokulturellt kapital. Vad innebär tillgången av nya digitala tekniker för folkbildningen sätt att arbeta och hur förvaltar folkbildningen detta kapital?
- Hälsonytta. Folkbildningen bidrar till människors välbefinnande, men hur går det till och hur förändrar det människors vardagsliv? Hur kan folkbildning skapa förutsättningar för lärande och hälsa?
- Institutionell nytta. Många som går kurser på folkhögskolor och studieförbund förbereder sig för studier på högskolor och universitet. Det kapitalformer som man får inom folkbildningen kan när det omsätts inom högre utbildning innebära intressanta konverteringsprocesser. Med andra ord hur ser de olika kapitalen ut mellan folkbildning och högre utbildning?

Vad hela projektet handlar om är de ekonomiska satsningar som stat, kommun och landsting gör. Hur omvandlas dessa i en verksamhet på kommunal nivå och hur står dom i relation till andra former av kapital?

Jag blir nyfiken på resultatet!

Läs även andra bloggares åsikter om folkbildning, pedagogik, statskunskap, vuxenundervisning