Lyssnar på P1 "Döden på nätet", där dom tar upp vad som händer med blogginnehållet när bloggaren dör. Sparar man på hårddisk eller på annat sätt på sin dator, så är det ju lätt att kasta allt det, som inte ska sparas, i den elektroniska soptunnan.
Men vad händer med det som man skriver i bloggen? Ja, det ligger väl kvar nånstans i världen på nån server man inte har en aning om - och där ligger det kvar i all evighet?
O, hemska tanke!
eller
Så bra att ingen kan förstöra mina väl formulerade och djupa tankar om livet...
Till slut blir det nog en bloggkyrkogård där den här bloggen kommer att begravas - men aldrig förmultna!
Undrar vad efterlevande kommer att skriva på gravstenen?
Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, bloggare, bloggkyrkogård
7 kommentarer:
Bara det som en gång har levt kan dö och begravas. /Tågresenären/
Tankar är som historien bevisat något mycket levande! Som all nya fenomen söts och blöts det. Jag tror inget är av godo eller ondo enbart, men många är rädda för det hav av möjligheter som öppnar sig med den nya tekniken. Precis som med annat behövs det att alla tar ansvar när möjligheter bjuds.
Jag tror att det på dina tankars gravsten kommer att stå: Här vilar glädjerika, ifrågasättande och alltid unga tankar!
Jag har förstått att du har uppnått en viss ålder, men fascineras över den ungdom dina tankar bär. Med det menar jag att det lyser igenom en nyfikenhet hos dig som entusiasmerar. jag upplever att du inte har stagnerat i rätt eller fel, det tycker jag är uppfriskande. Du är inte rädd att närma dig nya fenomen och göra dem till dina, så "coolt" :-)
Jag skulle kunna slå vad om att man skulle hitta dig även på facebook ;-)
Till tågresenären: Problemet med bloggens begravning är att den aldrig förmultnas och försvinner - det skrämmer mig en smula...
Till Erica: Tack för tröstens ord på gravstenen!
Satsa inga stora pengar på vadet - jag finns där, men långt inne bland skuggorna...
Tankar har ju alltid funnits efter det att människor för länge sedan gått bort. Jag tror att det kallas för "böcker" :-)
Skillnaden nu är att vem som helst kan leverera tankar och om det finns för efterlevade världen är väl bara att vänta och se. Det tråkiga i min värld vore det väl om det som finns i cyber världen inte fick samma chans som när det gäller böcker. sållandet sker väl efter efterfrågan som så mycket annat.
Erica: Du är rolig du... jag tänkte aldrig på möjligeheten med böcker. Så klart där finns tankarna bevarade - till dess nån bränner upp boken :-)
Hej Ingemar! Det här är väl inget problem för dig, men tänk på alla unga tjejer som bloggar om sin ätstörning och ångest och några år senare ska söka jobb - när de förhoppningsvis fått rätsida på sina problem - och får i ansiktet vad de skrivit tidigare, de kan behöva betänka det här! Hälsn Elisabeth
Håller med dig Elisabeth, det är ett betydligt större problem för dessa flickor än för mig - jag kan hantera det.
Men för mig blev det en aha-upplevelse idag när det gick upp för mig att det som är skrivet, är skrivet - i all evighet!
Skicka en kommentar