Torsdagsmöten

Det har varit en innehållsrik dag!

Startade tidig förmiddag med tre timmars möte med kyrkans ledningsgrupp. Metodistkyrkan i Sverige känner också av den ekonomiska krisen. Tillgångar skrivs ner och församlingar med akuta likviditetsproblem hör av sig.

Våra (få!) anställda gör ett fantastiskt jobb utifrån våra begränsade möjligheter.
Men det är också viktigt att ändå kunna se framåt och veta riktningen både i den ekumeniska process som kyrkan är involverad i och när det gäller våra församlingar och närstående organisationer.

"Det krävs mod" skrev jag i förra blogginlägget, det känner jag ännu starkare idag efter sammanträdet.

Därefter en god och lång lunch med en manlig vän som nyligen har mist sin hustru. Vi pratade bland annat om att vi män inte så ofta tar tillfället att träffas på tu man(!) hand och ännu mindre få till samtal om livets innersida. Det verkar som min kära hustru har betydligt lättare för detta med sina väninnor.

Jag tycker mig märka detta också när jag besöker Friskis & Svettis. Från kvinnornas omklädningsrum hör s ofta ett högt och intensivt samtal medan det i männens omklädningsrum härskar tystnad när stora starka karlar byter om...

När mörkret sedan föll över Göteborg och julljusen tändes samlades vår kärnfamilj, dvs de mogna föräldrarna och deras något mindre(?) mogna barn till ett besök på Jul Liseberg - men utan respektive och utan barnbarn.

Konstigt? Nej, vi tyckte inte det.Vi hade pratat om detta länge för att vi kände ett behov av att få en liten upplevelse tillsammans i den forna kärnfamiljen. Vi hade jättekul och föräldrarna lät naturligtvis barnen vinna femkampen. Vad gör man inte för sina barn...
(Fast egentligen kämpade vi gamla föräldrar på så gott vi kunde.)

Så går en dag ifrån vår tid...
... och jag känner mig tacksam över en alldeles vanlig torsdag med unika möten med förtroendevalda, vänner och en för tillfället återförenad kärnfamilj!