Att kastas mellan Gaza och lycka

Det senaste dagarna har jag med sto oro följt utvecklingen i Gaza. Min oro bottnar dels i det låsta politiska läget mellan Palestina och Israel och hur den politiska framtiden kan formas. Bloggkollegan Tänk själv har en intressant bakgrundsbeskrivning på den politiska konflikten.

Jag har ett par gånger haft möjligheten att besöka Gaza, bl a det palestinska universitetet som nu är bombat. Redan på den tiden när jag var där, så var misären och det mänskliga lidandet stort. Och det har naturligtvis eskalerat under de pågående israeliska bombanfallen.

Men min största oro gäller dessa oskyldiga människors lidanden. Jag träffade många palestiner under mina två besök i Gaza. Hur har dom det idag? Lever dom? Är deras familjer splittrade? Hur mår deras barn?

Krig drabbar alltid hårdast tredje part, dvs civila. Människor som helst bara vill leva i fred, som vill tryggt kunna gå till affären och handla mat, som vill kunna skicka sina barn på ett säkert sätt till skolan, som vill ha rimliga förutsättningar för att leva ett lyckligt liv.

Med dessa tankar i huvudet reste jag tillsammans med min hustru till goda vänner i Skåne dit vi tillsammans med ett 20-tal andra var inbjudna. Efter måltiden kom vårt samtal in på ämnet lycka.

Att kastas mellan Gaza och lycka är mycket omtumlande!

Är det verkligen bra för samhället och ekonomin om alla människor vore lyckliga? Någon menade att en lycklig människa är en nöjd och tillfredsställd människa som inte har något behov av konsumtion eller att försöka köpa sig lycka på annat sätt. Slutsatsen skulle då bli att människor inte bör vara alltför lyckliga för då stagnerar samhällets ekonomiska utveckling...

Är det verkligen så att graden av lycka styr vår konsumtion? Ju olyckligare desto större samhällsekonomisk vinst?

Mina tankar gick till människor på båda sidor om konflikten i Israel-Palestina. Resonerar dom på samma sätt? Jag kan aldrig tänka mig det! Lycka för dessa människor, liksom för de flesta av oss på jorden, är väl att få leva i fred och samförstånd med varandra.

Den drivkraften till lycka tror jag är oändligt större hos oss människor än andra drivkrafter.
Jag önskar bara att den drivkraften på allvar kan slå rot hos de styrande i Mellanöstern!

Andra bloggar om Israel Gaza Palestina lycka