Kollade ikväll svt2 dokumentären om Hans Rosling. Jag är fascinerad över hans sätt att förmedla sin kunskap om miljö, hälsa och utveckling. Han använder ett avancerat dataprogram med rörliga bubblor som förvandlar tråkig statistik till nästintill underhållning. Kolla hemsidan Gapminder. Jag har tipsat om hemsidan i en tidigare blogg, men det tål att upprepas.
Den statistiska underhållningen i all ära, men hans huvudbudskap är viktigare: Världen har faktiskt blivit mycket, mycket bättre!
Skillnaden mellan i- och u-länder blir allt mindre. Länderna blir alltmer jämlika till exempel när det gäller barnafödande, medellivslängd och standard.
Han minns sin mammas längtan efter tvättmaskin på 60-talet, det som idag är självklart för oss alla, antingen vi är miljöaktivister eller inte, men:
- Det finns fortfarande dom som menar att inte alla indier ska ha tvättmaskin. Det där förstår jag inte alls. Om inte alla får det ungefär lika - hur ska det då gå med världen?
Men frågan är hur och med vilka mått man ska mäta jämlikheten mellan länder och mellan individer?
Det kan väl inte enbart handla om tvättmaskiner när man mäter hur/om vi får det bättre? Hur kan vi mäta de mjuka värdena? Och har vi i Sverige också på det området fått det bättre? Jag är inte så säker på svaret...
Här ett smakprov på en av Hans Roslings föreläsningar.
Läs även andra bloggares åsikter om Hans Rosling, miljö, hälsa, utveckling, politik, samhälle
2 kommentarer:
Du har ofta intressanta inlägg. Känner din passion för bildning och att lära/lära ut. Det berör/ ERica
Såg honom på teve för en tid sedan. Fascinerande!
Skicka en kommentar