Folkbildningens tankesmedja

Tidskriften "Folkhögskolan" läser jag med stort intresse när ett nytt nummer kommer ut. Tidskriften är ett organ i första hand för folkhögskolornas anställda men är ett utmärkt organ för folkbildningsdebatten i allmänhet.

I senaste numret finns en intervju med Birgitta Nesterud, som nu har slutat som rektor på Göteborgs folkhögskola och gått i pension. Hon lämnar ett innehållsrikt arbete efter sig och har betytt mycket för skolans utveckling.

Hon tar upp ett område som jag gärna vill utveckla och det handlar om folkbildningens något undanskymda plats i samhällsdebatten.
- Vi syns och hörs för lite, tycker hon.
Och hon har alldeles rätt!

Folkbildningen har betytt mycket för vår samhällsutveckling. Folkrörelserna startade med en brinnande iver att förändra samhället, de blev ett slags revolutionära rörelser på demokratisk grund.

Jag tror att det idag finns en del trötta folkrörelser. Kanske lika bra att dom dör om dom inte vill vara med att förändra samhället.
Men jag tror också att det idag finns viktiga områden inom våra folkrörelser som är värda att lyftas fram i debatten.

Jag har tidigare arbetat som rektor på några olika folkhögskolor och tror mig kunna se att vårt sätt att bedriva ett vuxenpedagogiskt arbete har haft stor betydelse för enskilda människors utveckling. Jag tror vi kan bidra med vår människosyn, pedagogik, kunskapssyn och förmågan att individuellt anpassa studierna. Jag tror att detta skulle behöva uppmärksammas och höras betydligt med utanför folkhögskolevärlden.

Birgitta Nesterud för fram idén att bilda en folkbildningens tankesmedja på samma sätt som andra intresseorganisationer har gjort.

Jag stöder hennes tanke helhjärtat och hoppas också att kunna gå från ord till handling.
Vill du vara med?